Släkten Grubb
 Antavlor

Flera medlemmar av birkarlssläkten Grubb från Grubbe i Umeå var under 1500-talet underlagsmän i Västerbotten.

Underlagmannen Jakob Jakobsson Grubb förde 1648: Sköld - en vänstervänd ren (hjort?).

Västerbottens landsbok:
Hans son Lars Jakobsson Grubb, häradshövding i Umeå, förde 1687. Sköld - en hjort (eller ren?) i språng på mark.

En Laurentius Wilhelmi Grubb (1633-1699), kyrkoherde i Arbrå och Undersvik, förde 1688/1689. Sköld - ett lågande bevingat hjärta över en uppslagen bok. 

En Nicolaus Petri Grubb förde (vid 1700-talets början?). Sköld (två motvända björnramar?) åtföljda av fyra (rundlar). Hjälmprydnad - tre uppväxande ax.

Adliga ätten Ulfvenklou nr 610 †

Adlad 1654-05-01, introd. s. å. Utdöd 1823-10-21.

   
Henrik Ulvenklou
(Adlad 1654-05-01. Introd s å under nr 579, vilket sedan ändrats till nr 610, † 1823) 
Läs mer om hans son Henrik Ulfvenklou d y på Mattias Lomans hemsida: http://www.mattiasloman.se/henrik.html

Henrik Wulf
adlad Ulfvenklou
till Vällingei i Salems socken, Stockholms län. Född 1602-03-22. Handelsman i Stockholm. Var stadsfänrik därst. 1637–1642². Hov kassör 1642. Rådman i nämnda stad 1646-05-05. Adlad 1654-05-01 (introd. s. å. under nr 579, vilket sedan ändrats till nr 610). Legat till Ryssland. Död 1661-01-01 och begraven s. å. 3/3 i Jakobs kyrka.

Gift 1:o 162(9) med

Eva Faler
begraven 1652-07-29 i Jakobs kyrka, dotter av handelsmannen i Stockholm Herman Faler.

Gift 2:o 1655-03-06 med

Eva Eggertz
i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1642-01-02 i Stockholm med underståthållaren Bengt Baaz, adlad Ekehielm, född 1612, död 1650. Gift 3:o 1668 med landshövdingen Lars Larsson Eld, adlad och friherre Eldstierna, i hans 2:a gifte, född 1623, död 1701), död 1674-11-26 och begraven 1675-03-28 i Storkyrkan i Stockholm, dotter av med. doktorn Herman Eggertz.

  

Adliga ätten Klingstedt nr 661

(Klingstedt adlades 1660-01-14 som adliga ätten nr 661 och introducerades samma år)

Nils Jonsson
Kammarskrivare. Befallningsman på Johannisborg vid Norrköping 1625-03-09. Tillika proviantmästare. Vice lagman i Östergötland 1656. Borgmästare i Norrköping 1659-09-13, vilken tjänst han 1661-01-12 avstod till sin måg Johan Persson Moretus. Död 1663-11-02 i Norrköping och begraven 1664-01-03 i S:t Olai kyrka i Norrköping. 

Han erhöll 1624-10-04 och 1628-03-03 av konung Gustaf II Adolf i donation hemman av kronans ägor vid Norrköping, samt sedermera 1645-06-09, och 1646-02-04 av drottning Christina åtskilliga hemman däribland Klingstad i Kullinge socken, Östergötlands län, därav barnen sedan togo sig namn.

Erhöll 1651-04-12 ytterligare förläning samt 1657-09-15 frälsemannarätt för sig och arvingar jämte försäkran om adelskap för sina söner, därest de gjorde sig av en sådan nåd förtjänta

Gift omkring 1611 med

Elisabet Jespersdotter
född omkring 1590, begraven 1666-06-12 i Norrköping.

Barn:

Jonas Klingius Klingstedt 
sedan Kling, adlad Klingstedt,
till Münkenhof och Rachküll, båda i Kalküll socken i Wierland (Estland) samt Hallinge i Salems socken, Stockholms län och Ringstad i Östra Eneby socken Östergötlands län. Född 1626 (1616) (Öä XIII s. 182.) 1626-11-15 (1616-10-27) (At (L).) på Klingstad. Student i Uppsala 1637-08-22. Legationssekreterare och assistentråd vid legationen till turkiska hovet under Claes Rålamb 1657-02-22. Kunglig sekreterare 1658 (Wä.).

Adlad 1660-01-14 (introducerad 1660 under nr 661). Hovråd 1673-06-10. Legat till ryska hovet 1673. Svensk minister i ryska hovet i flera år. Kansliråd 1674-12-09. Erhöll fullmakt att rannsaka om postväsendet i Finland och Östersjöprovinserna (T. Holm, Sveriges allmänna postväsen III s. 116.) 1676-03-15. Fullmyndig legat till traktaten med Ryssland 1680-04-07. Abgesant till ryska hovet 1680-07-22. Landshövding över Nylands och Tavastehus län 1685-03-03 och i Kronobergs län 1687-08-04. Avsked 1687. Död 1691-12-07 i Stockholm och begraven 1692-09-11 i Riddarholmskyrkan.

Gift 1:o 1661-11-10 med

Susanna Ulfvenklou
död 1673-08-23 och begraven 1673-12-18, dotter av kommissarien Henrik Wulff, adlad Ulfvenklou, och hans 1:a fru Eva Faler.

Gift 2:o 1675 med

Brita Tungel
i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1700-05-00 med ståthållaren Gustaf Adolf Strömfelt, i hans 2:a gifte, död 1717), döpt 1644-06-27 i Stockholm, levde där 1720, dotter av hovkansleren Nils Nilsson, adlad Tungel, och hans 1:a fru Brita Catarina Carlsdotter Kuut eller Rosenstielke.

Adliga ätten Du Rietz nr 666

Guillaume Du Rietz
Riddare i Artois.

Blev 1190 vid Cambräriska adelns immatrikulerande införd i Chambre de Cambraisy, eftersom det befanns, att han, vilken hade samma gods, namn och vapen, nämligen tre gyllene klubbor i rött fält, som Charles Du Rietz, till Montmarer, Huequeliers och Bahlnon, som levde omkring år 1000, härstammade från denne i nedstigande linje.

Gift med

Matilde de Hamelicourt
med vilkens samtycke han gav sina båda arvegods,
belägna vid staden Queaut, till klostret S:t Aubert.

Barn:

Guillaume
Riddare.
Gift med Agnes de Baillaise, dotter av Eustache, seigneur de Sailly.

Gerard
född 1261. Gift med Alix d'Auberincourt.

Eustache
Herre till Guignes och Cantin, enligt hans epitafium i klostret Verger.
Gift med Gyotte de Bourgchilles.

Guillaume
Gift med fru de Langaverie.

Pierre
Bragte sig upp i krigstjänsten till hög värdighet samt ägde många och stora gods.
Gift med fru de Morette.

Charles
Gift med Agnes de Monts.

Jean
Gift med Marie de Bontey.

Phles
Grand-capitaine i Spanien.
Gift med Jeanne de Mory.

Valérien
Efterföljde sin fader i tjänst och tapperhet.
Gift med Estré d'Habarag.

Valérien
Överste. Gift med Marie de Crispin.

Phles
'Utmärkte sig genom tappra bedrifter, varför han av romerska kejsaren Carl V befordrades till grand-capitaine och chef för en del av dess krigshär, som stod vid Landrecy, där han ock 1506 blev av bemälde kejsare slagen till riddare.'
Gift med Marie de Fresnoy.

Nicolas
'Kom i faderns ställe och blev även av bemälde kejsare slagen till riddare'. Död i fästningen Breda, varest han låg i garnison.
Gift med Marie de Ballvellet.

Maurice
Ägde stora gods i Artois. Gift med Julie d'Habarag.

Gregoire Francois Du Rietz
(Gregoire Francois blev naturaliserad svensk adelsman den 15 augusti 1651 och introducerad på Riddarhuset den 3 november 1660).
Gregoire Fancois Du Rietz på frimärken.

Till Kroppa och Storfors i Kroppa socken, Värmlands län. Född 1607 (1602?) i Arras i Flandern. Med. doktor i Salamanca, Spanien. Med. professor i Frankrike. Konung Ludvig XIII:s i Frankrike livmedikus och conseiller de France.

Inkallades till Sverige 1644 som Drottning Christinas livmedikus. Avsked 1651-06-10. Naturaliserad svensk adelsman 1651-08-15 (introducerad 1660 under nr 666). Konung Carl X Gustafs arkiater 1655-01-20.

En av stiftarna av Collegium medicorum 1663.

Död 1682-03-05 (1682-04-06) i Stockholm och begraven i Maria kyrka, Stockholm 'Var en lärd man och snäll läkare. Kunde grekiskan mycket väl och visste sin Hippokrat utantill. Stod i mycken aktning, ehuru han aldrig skall ha tagit av sig hatten för de stora herrarna. Till utseendet var han mager och medelmåttigt lång. 

Gift 1:o med

Estré Radoul
'vilkens förfäder varit princes de Mortaignes och vicomtes de Tournay'.

Gift 2:o 1648-04-27 i Stockholm med

Helena Radou
i hennes 2:a gifte (gift 1:o med Georg von Emensen), död 1675-01-22, dotter av handelsmannen i Stockholm Jakob Radou.

Länk till:
Du Rietz-släkten

  Släktföreningar inom adeln 

Adliga ätten de Besche nr 763 †

Natural. 1664-08-29. Introd. 1668. Utdöd 1681.

Grenar av släkten hava naturaliserats under nr 944, 1253 och 130.

Den äldre Gillis de Besche (Tab. 1) hade ytterligare en son Jakob, död 1640. Från denne ävensom från här nedan icke upptagna sonsöner till Gillis, vilka icke blevo naturaliserade på riddarhuset, härstammade talrika grenar av släkten, vilka fortlevde i Sverige långt in på 1700-talet. Från en son till Gillis d. y. bruksägaren Peter de Besche, född 1618, död före 1692, vilken omkr. 1671 överflyttade till Norge, härstammar en i detta land ännu kvarlevande släktgren.

Wathier de Besche. Gift med Johanna de Borne.

Son:

Henrik de Beshe. Gift med Maria de Montage.

Son:

Henrik de Besche. Gift med Johanna de Roxelle.

Son:

Vilhelm de Beshe. Arkitekt. Död 1567-10-08.

Son:

Gillis de Beshe Se Tab. 1.

TAB 1

Gillis de Beshe  
(son av Vilhelm de Besche)
Arkitekt och köpman Liège och Antwerpen. Byggmästare vid Skeppsholmen i Stockholm. Var från år 1603 verksam vid förändringarna av Nyköpings slott. Troligen uppgjorde han också ritningarna till Vibyholms slott, vilket byggdes som änkesäte åt Karl IX:s gemål, Kristina.

Inflyttade i slutet av Karl IX:s regering till Sverige, där han blev byggmästare på Skeppsholmen 23 juli 1608 och vid Nyköpings slott 11 juni 1609. Tydligen är han och ej sonen Gillis den »mäster Gilius byggmästare», som 28 maj 1609 och 3 augusti 1610 kallas till konungen i Stockholm. Enligt traditionen inom släkten skall han ha adlats av kejsar Ferdinand III.

Gift med sin fränka

Helena de Besche
(Enligt Arnaud Bunel, ska det i en vapenbok om Luxembourg finnas två familjer "Besch" den ena med två korsade fiskar (two fish crossed in saltire), och den andra med en fisk (one fish inbend).)